Jag får det till RISP med korsande ord, men tycker det känns fel.
RISPA hade jag gått med på men har aldrig hört bara RISP utan A.

Samma här..

Här måste det ha blivit lite fel i krysset.

Det är nog substantivet skråma som menas.
Kolla på svenska.se

Jag tycker ändå att det ska bli rispa. Det är väl ändå substantiv också. En rispa, inte en risp.

@Linda J jag tycker det känns fel.
Om man har en rispa på armen så har man en skråma på armen.
Om man har fått ett risp på armen så kan konsekvensen av rispet bli att man får en skråma på armen av det. Men jag har väldigt svårt att få det till att man kan säga jag har ett risp på armen när man har en skråma på armen.

ett risp,
en rispa.....

Björn M
SAOB:
RISP ris4p, sbst.5, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
Etymologi
1) motsv. RISPA, v. 1: rispande, rispning (i ngt); äv. konkret: fin reva l. skåra (i ytan av ngt), rispa; äv. koll. En A, b, c-Bok .. har gemenligen .. många risp och skråmor.